Kostnaderna för sjukskrivningar väntas öka från 28 miljarder år 2013 till 37 miljarder år 2018. Sex av tio arbetsplatser saknar ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Vad krävs från arbetsgivarnas sida av lagstiftaren? Och vad gör våra myndigheter för att förbättra situationen?

Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljöansvar i Sverige. Vad innebär då detta? Arbetsgivaren har en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder genom att ta bort eller minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet så att ingen arbetstagare ska skadas eller bli sjuk av arbetet. Arbetet skall vara en naturlig del i verksamheten, och omfatta fysiska, psykologiska och sociala förhållanden.

Arbetsgivaren skall arbeta systematiskt med dessa frågor genom att t ex;

Fördela uppgifter och samverka med arbetstagare och skyddsombud
Undersök arbetsförhållandena
Gör riskbedömning
Åtgärda och följa upp årligen
Upprätta en skriftlig arbetsmiljö- och rehabiliteringspolicy
Tillse att kunskap finns för arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket ger exempel på situationer/miljöer där anställda är extra utsatta:

Stor arbetsmängd/tidspress
Otydliga arbetsuppgifter/organisation
Låg påverkan på arbetet
Våld och hot
Dåliga arbetslokaler
Ensidigt arbete/förändrat arbete
Ej använda skyddsutrustning
Arbete från höjd
Hantering av farliga ämnen
Buller/vibrationer
Blöta golv
Hård vind
Passerande trafik
De senaste åren har den psykosociala arbetsmiljön stått mer i fokus, inte minst från myndigheternas sida. Risker för ohälsa i den psykosociala arbetsmiljön är t.ex. för stor arbetsmängd, oklara förväntningar på individens arbetsinsats, bristande inflytande över den egna arbetssituationen, konflikter mellan kollegor och med chefer samt otydliga förändringar på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket har den 22 september 2015 utfärdat föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskrifterna tar upp konflikter, arbetsbelastning, kränkande särbehandling och arbetstider. Arbetsgivaren måste nu tydligt klargöra att kränkande särbehandling är oacceptabelt, arbetsgivarens ansvar för arbetsbelastningar lyfts fram (dåliga IT-system, flexibla arbetsformer och gränslös nåbarhet nämns som hälsorisker) och de chefer som saknar kunskap på området bör utbildas. De nya reglerna börjar gälla den 31 mars 2016.

Många organisationer har sannolikt ett systematiskt arbete beträffande den fysiska arbetsmiljön, men ingen strategi eller planer på hur den psykosociala miljön skall hanteras, vilket påverkar vårt välmående i än högre grad. De senaste åren har antalet anmälda sjukfrånvarotimmar på grund av ”sociala orsaker” ökat med 50 procent. Det är således helt rätt att våra myndigheter nu fokuserar på att hjälpa landets arbetsgivare med dessa frågor.

Jessica Stålhammar
Advokat/Partner